Den Serbiska tullen ville se både i bilen och det gröna kortet.

Efter gränsen var det en smal men bra väg med tillåten hastighet på 100km/h.

Innan Porsek finns en 8 km lång spännande och vacker väg som följer berget med flera tunnlar.  

Från Porsek är det ca 14 km till Nis där vi var på Tempo och handlade.

Där var billigt, vi fick fråga en extra gång om vi hade räknat kursen rätt.

 

 

 

 

 

I Serbien betalar man när man åker på motorvägarna. Man får en biljett när man kör på och betalar när man kör av.

Det var inte så billigt så vi försökte hitta alternativa vägar.

 

Enligt kartan skulle det finnas några campingplatser utefter vägen men vi fann inga.

Vi stannade på en bensinstation för att fråga efter campingplatser.

De var mycket hjälpsamma och sa att vi gärna fick sova på deras parkering.

Det var inte vad vi hade tänkt oss.

Efter mycket förklarande med hjälp av de flesta kroppsdelarna och bensinstationens hela personal f

örstod vi till slut varandra.

 

Vi fick en beskrivning till en campingplats som låg vid Srebrno jezero - ”Silver Lake” som visade sig vara

en konstgjord vik av Donau med en form av en båge 14 km lång och 300 meter bred.

I närheten ska det finnas historiska minnesmärken så som kloster och fästningar.

Det är det här som är det bästa med husbil!

Nu hamnade vi några mil åt fel håll på en campingplats där vi var de enda utländska turisterna, igen.

Det var ett turistområde med flera hotell, café, restauranger och en campingplats.

Där fanns en trevlig strandpromenad och små stånd som sålde souvenirer och det vanliga från Kina.

Kan inte låta bli att fundera över hur billigt det måsta vara i Kina när man ser priserna.

 

 

Det sades att platsen fått sitt namn då det glittrar som silver i vattnet när solen skiner. Själv upplevde jag vattnet ganska brunt men många var de som badade och mina barn hade inga problem med färgen utan hoppade glatt i med de andra.

 

 

 

Man kunde hyra vattencyklar eller följa med på en tur med en eldriven båt.  Vi valde båten.

Den trevliga kvinnan som arbetade på båten hämtade en man som kunde engelska och så fick vi en guidad tur.

Sedan fick våra barn träffa ”kaptenen” och styra båten.

 

På campingen betalade vi 10 euro för oss fyra, bilen och el per natt.

Det fanns många husvagnar på campingen varav flera såg övergivna ut. Vissa vagnar såg riktigt ruggiga ut.

De vi pratade med sa att de flesta vagnarna ägdes av någon och att ägarna kommer dit på helgerna eller på semestern.

På andra sidan Donau kunde man se Rumänien och Karpaterna.

 

Rekommenderas!

När vi såg det Rumänska vackra landskapet på andra sidan Donau kunde vi inte låta bli att åka tillbaka.

Vi beslöt att följa Donau tillbaka mot Svarta havet och köra över till Rumänien vid Gura Vaii som ligger ca 10 km väst

om Drobeta-Turnu Severin.

Vilket visade sig vara ett strålande val för den vägen var bra och underbart vacker.

Utmärkt för motorcyklister.

Vägen går genom Djerdap national park som är ca 10 mil lång. Vägen går genom ca 22 tunnlar som var mellan

60 till 400 meter långa.

Där fanns backar med upp till 10% lutning.

På ett ställe under resan såg vi en campingskylt, men vet inte om det verkligen fanns en campingplats.

 

Vi såg en ruin framför oss och stannade för att ta ett kort. Sedan visade det sig att vi att vägen gick genom ruinen!

Platsen heter Golubac.

På Panoramio, där bilden nedan kommer ifrån finns fler bilder från Serbien.

 

 

 Golubac.

 

Det fanns många platser under färden som var värda att stanna på för den vackra utsiktens skull.

Nedan finns ett fåtal utvalda.

Vi körde över till Rumänien vid Iron Gate eller som det heter på Rumänska Portile de Fier eller

Djerdap Gorge på Serbiska.

 

Serbien upplevde vi som ett mer ordnat och städat land än dess grannland.

Vårt intryck av de serber vi mötte var att de var snälla och hjälpsamma.

Det var billigt, troligtvis det billigaste av de länder vi var i denna sommar.

Det verkade som om de hade klart fler traktorer än häst och vagn.